Peter genomförde också sin 20:e tävling i Fäders spår och i sitt jubileumslopp slutade han på 2 006:e plats, vilket var förargligt då han med futtiga sex placeringar missade tredje startled i nästa års Vasalopp. Seedningslopp va’ namnet!


BSOK:s genom tiderna bästa Vasaaloppsåkare, Ulf Petersson, inledde försiktigt och i Smågan återfanns han först på 3 000:e plats men åkte sedan upp sig med nästan ett tusen platser. Synd att Vasaloppet inte var längre kan man tycka, men det höll nog Ulf ändå inte med om.
Andra anmärkningsvärda BSOK-insatser var Johan Engmans. Den i Åminne bosatte Engman förbättrade fjolårets ”pers” med nästan två tusen positioner och slutade på 3 107:e plats. Bland tjejerna åkte Kristin Barkman alldeles utmärkt och nådde målet efter 6.59,01, vilket räckte till 142:e plats i damklassen.
Flera debutanter prövade också lyckan mellan Sälen och Mora. Bland dem lyckades Ulf Lundquist allra bäst och han noterades för tiden 7.42,51 och blev 6 366:e man på det. Den placeringen kunde ha varit ännu bättre om Lundquist inte hade drabbats av magsjuka under den sista hälften av loppet. Ulf klarade dock av att fullfölja tävlingen.

Det gjorde däremot inte två andra debutanter. Efter flera olika läckage i kretsloppet – vad kan det innebära? – tvingades nämligen både Mikael Eriksson och Andreas Syrén att bryta. För att tala klartext: ett skidlopp som blev ett skitlopp…
Även undertecknad drabbades av magsjuka och efter att ha kräkts flera gånger på söndagsmorgonen var det bara att gå och hämta de skidor som vid 6-tiden hade lagts in i startled fem. Roligare idrottsögonblick har jag definitivt upplevt, inte minst med tanke på att jag var bättre förberedd än någonsin. Surt, men samtidigt brukar tur och otur jämna ut sig; dessutom är idrott bara en lek, eller hur…?
MAGNUS GRAHN